I en helt vanlig andrafas satsning var olyckan framme för Oscar Ericsson som fick en direkt smärta i ena knäet. En smärta som senare visade sig vara ett främre korsband som var av.
Vi har pratat med Oscar om hur det är både fysiskt och mentalt att få ett besked om en sådan skada och hur vägen tillbaka är.
Vad var det för typ av skada du drog på dig och vad var det som hände?
- Det var en (huvudskligen) en korsbandsskada, främre korsbandet som gick av. Jag drog på mig skadan på en träningsmatch under försäsongen förra året när vi flyttats upp i ettan. Det var inte särskilt dramatiskt egentligen, jag hade fart framåt i andrafas och skulle byta riktning in mot mitten. Då var det något som högg till inne i knäet och jag kunde inte fortsätta spela. Smärtan gick dock över rätt fort vad jag minns och jag var tillbaka och tränade igen efter någon vecka. Jag och alla andra märkte dock fort att något var ordentlig fel då knäet inte verkade sitta fast som det skulle. Så fort jag tog i ordentligt så gick det liksom ut led på ett väldigt smärtsamt sätt. Ingen sjukgymnast eller ortoped kunde dock förstå vad felet var förens efter ungefär 4 månader. Då hade korsbandsskadan också lätt till lindrig slitning på meniskerna eftersom jag fortsatt träna och t.o.m. spelat matcher. Så fort jag fick diagnosen gick det dock fort till operation.
Och hur lång tid har rehaben tagit allt som allt?
- Från operation till matchspel har det tagit nästan exakt 9 månader, men jag har varit borta från spel i runt ett år.
Vad har varit det tuffaste under ditt skadeuppehåll?
- Det svåraste med rehaben var nog den mentala kampen. Känslan av att under en lång tid vara svagare än jag någonsin varit. Tanken att det kommer att ta tid att bygga upp motorik och styrka från grunden igen. Längtan tillbaka till handbollen var också frustrerande i vissa stunder. Sen var det såklart också lite jobbigt att gå upp tidigt varje torsdag morgon för att vara i sjukgymmet kl 08
Men hur håller man motivationen uppe under hela skadeuppehållet. Har man någon gång tankarna på att ge upp och kanske till och med sluta med handbollen?
- Motivationen var aldrig ett problem för mig. Jag behandlade skadan lite som ett jobb eller att gå till skolan , det var något jag behövde göra vare sig jag ville eller inte. Att ha något att kämpa för var såklart viktigt, som handbollen i mitt fall, men det handlade också om min egen kropp och hälsa, och det får man inte fuska sig ur. Jag hade aldrig tankar om att sluta med handbollen. Kanske om jag skulle skada mig på samma sätt igen, men så lätt tänkte jag inte ge upp.
Hur känns det att vara tillbaka på planen nu, känner du dig helt ohämmad av skadan och vågar gå 100% från start?
- Jag var rätt nervös inför matchen, dels för hur väl jag skulle prestera men mest för om knäet skulle hålla. Jag har varit rätt försiktig på träningarna de senaste veckorna och inte tagit i till 100%. Jag har inte känt mig hämmad fysiskt av skadan, men väldigt mycket mentalt. Korsbandsskadan slår hårt på psyket, speciellt för mig som spelade utan korsband ett bra tag och alltid behövde vara rädd för att ta i för mycket. Nu när jag väl stod på planen och spelade släppte det dock. Det kändes inte annorlunda från innan skadan och jag kunde köra fullt ut.
Vad har du för tips till någon som kanske precis dragit på sig en liknande skada som du hade eller som just nu är mitt uppe i sin rehab?
- Mitt tips till de som går igenom det jag har gjort är att hitta något att komma tillbaka till, en anledning att rehaba och att göra det ordentligt. Om inte annat så tänk på dig själv, man gör inte rehaben för någon annans skull, det handlar bara om ens egen välmående. Det är värt att ha gått igenom ett drygt halvår av hård träning för att vara frisk i benet resten av livet!
Till sist vill Oscar tipsa alla ungomstränare där ute och trycka på hur viktigt det är att prata om redan i tidig ålder hur man förebygger denna form utav skador.
- Jag vill bara uttrycka min oro för hur lite vi inom klubben pratar om att förebygga denna form av skador genom korrekt träning och teknik. Jag tror att jag hade kunnat undvika detta om jag hade fått råd om träning och hur man kan belasta kroppen på rätt sätt redan från början.